Till skillnad från de flesta konventionella skärmar, som avger ljus (dvs. är bakgrundsbelysta), reflekterar e-pappersskärmar typiskt sett omgivande ljus. E-papperstekniken bygger på elektroforesprincipen och använder elektroniskt bläck i form av laddade partiklar i mikrokapslar. Kapslarna, som är cirka 40 mikrometer stora , innehåller vita och svarta pigment med olika laddningar. Med hjälp av elektrisk spänning flyttas de svarta och vita pigmenten till displayens yta eller in i bakgrunden. De översta pigmenten blir då synliga för betraktaren.
Det är möjligt att visa upp till 16 nyanser av grått. För detta ändamål styrs den elektriska spänningen på ett sådant sätt att endast en viss andel av pigmenten i varje färg når ytan. Färgade återgivningar möjliggörs antingen genom färgfilter eller genom extra färgpigment i kapslarna.
En viktig egenskap hos tekniken är att när en bild väl har genererats förblir den synlig utan någon strömförsörjning; ström krävs endast för ändringar av bildinnehållet. Jämfört med andra displaytekniker tar det dock mycket tid att ändra bilden, varför e-pappersdisplayer är särskilt lämpliga för statiska bilder och text.
